Natt tankar

Finns det något finare än att få ha sitt barn somnande i sin famn? Albin vaknade i natt och olyckan var framme han hadde lyckats kissa igenom blöjan. Alldeles nyvaken förvirrad och trött stod han och skaka under tiden jag duschade av honom och bäddade rent åt honom. Så jag lade mej bredvid honom i sängen och försökte trösta honom med lite prat och lite klappande han skulle ligga på min arm vilket han i vanliga fall vägrar, han är ju så livlig hela tiden så att få honom att sitta still i en minut det går inte. Där vi låg tysta och mös i mörkret så säger han från ingenstans jag älskar dig mycket mamma, något som han ofta gör men bara om man säger det först. Hela jag värmdes upp och fylldes av lycka och innan jag ens han säga jag älskar dig tillbaka så låg han där på min arm och snarkade.

En känsla jag ofta får när något utav barnen vaknar är: Nej f*n jag ville ju vara själv och ta det lugnt.
Det kanske inte är så konstigt heller med tanke på hur trött jag är hela tiden och hur lite tid man faktiskt har att lägga på mig själv och när man även har en sambo som faktiskt också behöver lite kärlek så finns det ännu mindre tid.
Just nu är jag själv med barnen eftersom att Micke är iväg på jobb, då får jag mer tid att lägga på mig själv och därmed faktiskt mer energi till barnen.

Det vart ett väldigt mycket längre inlägg än vad jag hade tänkt mig att skriva klockan är mycket och det lär bli en tidig morgon för mig så jag borde egentligen ligga i sängen och sova vid det här laget så god natt och adjö!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0